lisainkywings

Minns ni en svart och en svart-vit katt? ;-)

Det här fotot tog jag för nån vecka sedan...



Det *förekommer* alltså att dom kan vistas i närheten av varandra. Ena sekunden slåss dom på liv och död och i nästa så leker dom... vet inte hur normalt det är men dom accepterar varandra iallafall nu. Torsten har hittat tillbaka till vår säng och Zeke snor Torstens liggplatser mycket utstuderat... *suck* (han kör inte bort honom, men där Torsten brukar ligga går Zeke och lägger sig nästa gång typ...)

Värre är det väl med morrhoppan i grannhuset. Cissi. Hon och Zeke är verkligen inte överens på något plan alls. Men dom träffas ju inte så himla ofta heller. Hälsar Cissi på oss och Zeke kommer så morrar hon så man tror hon ska sätta i halsen. Hon fräser som en hel tiger fast Zeke är på 2 meters avstånd typ...  nåja, hon kanske ger upp hon oxå vad det lider.

När jag fiskade upp det här kortet från lill-kameran så kom jag på att jag hade en del kort på halsbanden som jag pärlat ihop där oxå så här kommer några smakprov på sånt jag gjort. (detta är bland dom första jag gjorde, dom senare är ännu inte fotade)

  

  
Den vänstra modellen här ovanför har jag gjort i många olika färger (dvs det som är grönt här på bilden är utbytt till andra färger) och det blev ett riktigt gulligt halsband tycker jag själv. ;-)

 
Halsband och armband som är tänkt att höra ihop lite... ;-)


Idag känns det som jag gjort MASSOR men ändå absolut ingenting. Med sjukt barn hemma så kan man inte jobba, så allt i ladugården var uteslutet. Däremot får man göra vad man kan inne istället... ;-)  Sortera pysselhörnan (jodå, arbetet är i gång och pågår för fulla muggar... känns lite hoppfullt), fixa mat, stressa ner till stallet och packa hästmat, baka pepparkakor med överlyckligt barn, fixa massa bilder till webshopen på nya prylar som kommit hem (SÅNT tar tid vill jag lova... suck). Hade planer på att uppdatera oxå, men det hanns inte med. Har hunnit fika, laga våfflor, haft visit av sotaren som hade brandsyn (kolla pannmuren, brandvarnare etc). Ja, men ni hör väl själva, det är ju liksom fullt skubb...

... ändå känner man sig LÄTT frustrerad över att inte ha gjort något! Fast det är väl hjärnan som är inställd på att "göra något" = jobba. Man ser bara berget växer och mailboxen svämma över... samtidigt som man inser att man bara är EN person som kan vara på ETT ställe i taget och man har bara TVÅ armar som man kan göra något med. Är det bara vi kvinnor som är så här hopplösa på att känna att man borde göra nått mer, FAST man egentligen gör det enda rätta... är hemma med sitt barn och tar hand om det!? Snacka om rätt tänkt men fel ändå....

I morgon ska jag faktiskt göra ett kort extraarbete på fm (barnet skall till dagis i morgon så nu skall jobbas som en liten blå...) och sen blir det vanligt jobb... ;-)  Har ju tagit åt mig lite "fortsatt inridning" av en unghäst och eftersom ägaren är ledig på onsdagar så passar vi på att komma ut medans det är ljust. Det är så himla skoj att se hästens framgångar.

Nån som har nått bra tips på riktigt god middag som man kan slänga ihop på en halv fikarast? Jag och maken firar visst 16 år på torsdag så det känns som det är läge för att hitta på något smaskigare än korv och makaroner till kvällsmat. ;-) Misstänker att det kan bli nått i närheten av kött och klyftpotatis typ... det är lyxigt nog för oss. ;-)

BTW - inga framgångar i fototävlingen Siljanscupen. Var nog inte väntat heller... när man tänker efter...